söndag 11 september 2011

11 september

20.04

Jag ville bara ägna ett inlägg till 10årsdagen sedan två passagerarflygplan störtade in i Twin towers.

Var 13år gammal och i skolan. Jag minns inte om lektionerna blev inställda eller inte. Men jag gick hem där min familj satt och kollade på tv. Min spontana fråga var "Vilken film kollar ni på?", men så säger min morbror "Det här händer just nu i USA". Sen var jag som fastklistrad framför tvn.
Minns en bild på hur en man föll från ena tornen, och kameran följde med hela vägen ner. Tror inte att jag känt en sån svidande i mitt hjärta förut. Önskade att jag var på plats för att hjälpa till, men vad som helst.

Egentligen har attacken inte påverkat mig så mycket, men just dem bilderna där människor hoppar ut ur fönstren är som inbränt i skallen på mig. Tänk att behöva ta ett sådant beslut. Eller alla dessa farväl samtal många hade med sina nära och kära. Nu i efterhand har ju man släppt många sådana samtal som man kan lyssna på. Hemskt.

Det positiva med hela händelsen är förutom mer uppmärksamhet för terrorism (Vi levde på rosa moln innan) var också en ökad försäljning för gravljus, blommor, patriotflaggor med mera. Eventuellt en pytteliten minskad andel koldioxidutsläpp per människa.


Jag önskar ingen en sådan död.